Det nya EU-dricksvattendirektivet och fastigheter: vad fastighetsägare behöver veta om vattentemperaturer

Introduktion

I januari 2021 trädde det uppdaterade Dricksvattendirektivet (EU) 2020/2184 i kraft. Direktivet ställer högre krav på dricksvattnets kvalitet och innehåller nya skyldigheter avseende riskhantering, material som kommer i kontakt med dricksvatten och uppföljning. För fastigheter – både bostäder, flerbostadshus, offentlig verksamhet och kommersiella byggnader – innebär detta förändrade krav på hur vatteninstallationer ska utformas och driftas. En särskilt viktig fråga är vattentemperaturen i systemen för tappvarmvatten (TVV), varmvattenberedare och tappkallvatten, eftersom temperaturen har stor betydelse för både hygien (legionella) och energieffektivitet.

Denna artikel granskar:

1. vad det nya direktivet kräver,
2. hur temperaturkrav och rekommendationer ser ut i Sverige och EU,
3. hur fastigheter påverkas rent praktiskt,
4. åtgärder fastighetsägare bör vidta för att uppfylla reglerna och säkra både hälsa och drift.

Vad kräver det nya dricksvattendirektivet (EU 2020/2184)?

• Direktivet inför en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet: fastigheter måste göra riskbedömningar och planen för riskhantering för hela försörjningskedjan, från vattenintag till tappställen. Källa: Kemi.se
• Det finns krav på material som kommer i kontakt med dricksvatten; materialen måste godkännas och följa positivlistor. Källa: Kemi.se
• Direktivet gör också krav gällande legionellabakterier för vissa fastigheter (“prioriterade fastigheter”) såsom sjukhus, simhallar, hotell etc.: dessa måste göra riskbedömning där legionella ingår. Källa: THL.fi
• Toleranser/åtgärdsnivåer för legionella anges (t.ex. i Finland ska halten vara < 1 000 cfu/l för varmvattnet i prioriterade fastigheter). Källa: THL.fi

Temperatur och legionella – varför spelar det roll?

• Temperaturintervallet 20-45 °C är idealiskt för tillväxt av Legionella-bakterier. Mellan ca 20-25 °C börjar tillväxten, och den är snabbast nära 35-45 °C. Källa: Endosan.com
• Vid temperaturer över ca 50 °C hämmas tillväxten, och vid ca 60 °C och uppåt dödas bakterierna ganska snabbt. Källa: Installatörsföretagen (IN.se)
• Vid temperaturer under ca 20 °C är tillväxten mycket låg eller obefintlig – men bakterier kan fortfarande finnas latenta. Källa: HSE.gov.uk

Hur ser reglerna ut i Sverige när det gäller temperaturer och vattensystem i fastigheter?

I Sverige finns sedan flera år regler och rekommendationer som påverkar hur vattentemperaturer ska hanteras i byggnader:

• Boverkets byggregler (BBR) har krav på att tappvarmvatteninstallationer ska utformas så att minst 50 °C vattentemperatur kan uppnås vid tappstället. Källa: Folkhälsomyndigheten
• Varmvattenberedare eller ackumulatorer där vatten står stilla bör inte ha temperaturer under 60 °C. Källa: Boverket
• Varmvatten­cirkulationssystem (VVC) ska ha en temperatur som säkerställer att cirkulerande vatten inte sjunker under ca 50 °C. Källa: Folkhälsomyndigheten
• Tappkallvatteninstallationer bör inte placeras där de utsätts för värme så att kallvattnet oavsiktligt värms upp. Om detta inte kan undvikas, ska installationer och isolering utformas för att begränsa temperaturökning, så att kallvattnet kan stå stilla i åtta timmar utan att överstiga 24 °C. Källa: Boverket
• Vid nybyggnad och större ombyggnader finns krav på riskbedömning av legionella och dokumentation. Källa: Folkhälsomyndigheten

Hur EU-direktiv + temperaturkrav påverkar fastighetsägare

Fastighetsägare i EU (och särskilt i Sverige) påverkas på flera plan:

1. Design och installation

• Dimensionering för att klara temperaturer enligt nationell lag.
• Tillräcklig isolering, korrekt rördragning, minimera stillastående vatten.
• Materialval som uppfyller direktivets regler.

2. Drift och underhåll

• Regelbundna temperaturkontroller på strategiska punkter.
• Spolning av oanvända tappställen.
• Dokumentation och riskbedömning av legionella.

3. Hälsosäkerhet

• Direkt ansvar för att brukare inte utsätts för legionella.
• Striktare krav för vård, hotell och offentliga miljöer.

4. Energikostnader och effektivitet

• Högre temperaturer ger större energiförlust.
• VVC-system måste balanseras för att minska kostnader utan att sänka säkerhet.
• Isolering och styrutrustning blir avgörande.

5. Lagkrav och sanktioner

• Bristande efterlevnad kan leda till hälsoproblem, rättsligt ansvar och sanktioner.
• Nationella regler gäller parallellt med EU-kraven.

Praktiska temperaturvärden och rekommenderade gränser

Rekommendationer för fastighetsägare

1. Utför riskbedömning – identifiera var temperaturer kan hamna i riskzonen.
2. Mätning och dokumentation – logga temperaturer på strategiska punkter.
3. Tekniska lösningar – isolering, VVC-system, blandningsventiler, undvik stillastående vatten.
4. Driftsrutiner – spola tappställen, rengör systemdelar, vid behov hettvätt/desinfektion.
5. Säkerhetsbalans – undvik skållning med blandningsventiler nära tappställen.
6. Utbildning – driftpersonal måste förstå riskerna och kraven.

Slutsats

Det reviderade Dricksvattendirektivet (EU 2020/2184) sätter tydligare ansvar och krav på fastighetsägare vad gäller riskbedömning, material och hygien i fastigheters vatteninstallationer. Vattentemperaturer spelar en central roll – både för att motverka legionellatillväxt och för att säkerställa dricksvattensäkerhet – och nationella regler i Sverige (exempelvis BBR) anger redan specifika temperaturgränser och krav som måste följas.

För att säkerställa efterlevnad måste fastighetsägare aktivt arbeta med systemdesign, isolering, drift och dokumentation. Det kräver investeringar och kompetens, men på sikt bidrar det till säkrare byggnader, bättre hälsa och ofta även lägre långsiktiga kostnader genom minskad risk för problem, försäkringsärenden och skador.

Kontakta oss på Tempivo ifall ni vill ha hjälp med hur ni ska uppfylla dessa nya krav i era fastigheter.